Tänk att två utställningsdagar kan vara så olika...
I går hade vi en trevlig dag tillsammans med många trevliga och goa utställare. Om än vindarna var kalla så var det ändå en varm och hjärtlig stämning på utställningen. Domaren, en fransman vid namn Laurent Pichard, var positiv, vänlig och glad. Det var verkligen trivsamt när man var inne i ringen. Visserligen tyckte man att hans bedömning ibland var "snöresbedömning", dvs det betydde mer vem som höll i kopplet än hur hunden såg ut, presenterades eller rörde sig.
I dag var det en svensk domare vid namn Göran Bodegård som dömde cockrarna. I ringen fick vi möta en domare som knappt sa hej, knappt tittade på en, stod och pekade med hela handen vart han ville ha oss. När jag var inne i ringen med lilla valpen "My", hann jag knappt ställa upp henne på bordet förräns vi var klara och han visade med handen att vi skulle ta en cirkel runt. Inget prat, inget hej, ingen fråga om hundens ålder eller något annat. Han tittade knappt på oss när vi sprang och tackade inte när vi var klara. Jag tycker att han bemötte både mig och hunden väldigt nonchalant! Människor som inte kan se en i ögonen och bjuda på ett hej, ett vänligt ord eller ett leende har jag väldigt svårt för. Hans nonchalanta stil höll dagen igenom och påverkade stämningen runt ringen väldigt mycket. Jag hoppas verkligen inte att det var någon ren nybörjare som var där idag för att ställa ut, för då fick de inte någon trevlig bild av hur en utställning kan vara. Snöresbedömningen från i går fortsatte även i dag och det blev så tydligt att flera uppfödare och utställare blev riktigt förbannade. Därför avslutades dagen på ett tråkigt sätt. Vi och flera med oss, slet ner tälten lite snabbt och packade ihop och lämnade utställningen innan hela cockerbedömningen var över. Jag tror inte att det är många av de som var där, som kommer att återvända till utställningen i Hasslarp fler gånger.
Hur gick det då för min lille plutt? Ja, han fick ett 1:a pris och placerades 1:a (han var själv i sin klass idag) fast med en kritik som är inte var så positiv. Jag vet att det kan skilja mycket mellan vad olika domare tycker, men visst är det konstigt att samma hund bedöms så olika två dagar efter varandra! Nu är ju inte lördagens kritik den bästa Elof har fått precis, men det kan ändå vara kul att jämföra. Läs själva:
Lördagens kritik (översatt från engelska): Visas i vackert skick, 10 månader gammal, svart, bra storlek, vacker päls, mjuka uttryck, korrekt svansansättning, korrekt längd på halsen, något rak fram, korrekta bakbensvinklar, korrekt överlinje, rör sig helt okej.
Söndagens kritik: Maskulin, kunde vara något elegantare i huvudet, lite lång i ryggen, önskar lite bättre benhöjd, utmärkt benstomme, lite flat i bröstkorgssidan, något kort i steget, bra ansatt något högt buren svans, önskar lite tunnare öron, önskar lite bättre päls.
Hur som helst är Elof den bästaste lille plutten i världen för mig! Att Göran Bodegård inte tyckte om min Lakritspuck gör inget, för jag och Elof tycker inte om honom heller!!!
Till sist en bild på fina lilla My som jag fick äran att ställa ut även idag! Hon är så söt!






